Jag orkade inte längre. Jag orkade inte bära bördan på mina axlar, orkade inte känna mig dålig för att jag inte förändrade tillräckligt, orkade inte känna motståndet överallt och vara ensam med insikten.
Ensam orkar jag inte. Nu lägger jag mig ner och vilar tills det kommer någon och hjälper mig. Eller tills jag hämtat tillräckligt med kraft för att gå in i nästa rond.
Nu är det bara nöjen som gäller. Tjo!
.jpg)
làter som en bra rond det ocksà tycker jag.
SvaraRaderaBara làt det komma, alla olika faser vi gàr in i. Det är därför livet är sà spännande och intressant, vi förändras hela tiden och är aldrig densamma. Allt fàr plats i vàrt eget universum.
Hejsan:)
SvaraRaderaSåg att du var vän med Mattias Lekardal, en verkligt go vän! Läste nåt du skrev som stack till i hjärtat av sorg. Om din högra ring, vilket i och för sig var väldans fint, men att det ska påminna dig om att det är du som är först hela tiden. Det är ju detta som är det paradoxala med kärleken.. för att verkligen kunna älska och låta sig älskas, förutsätts att jag ger hela hjärtat, (halvmesyr funkar liksom inte, endast konstgjord andning) och vågar vara naken och sårbar. Visst, hela vårt samhälle har formats så att allt nästan handlar om det ytliga, vilket i sin tur gör människor väldigt rädda och osäkra men oftast med en väldigt tuff och självsäker attityd beroende på mitt yttre mm... där vi är utbytbara produkter bara!
Kan vara lite uppmuntrande att läsa mitt inlägg, äktenskapet, kanske även valentine´s day på bloggen. Nu är ju jag kristen, men det är enkelt skrivet, så det funkar nog;)
Kram och lycka till!
Ellen: Tack för ditt stöd min vän! Du vet vilken ångest som följer mig in och ut ur alla faser, det ständiga oron för att inte vara normal, oron för att aldrig kunna vara konsekvent, oron för hur det kommer gå att leva ett liv utan att kunna definiera mitt jag.
SvaraRaderaPatrik: Du har så rätt i det du säger! Vad roligt att du hittade hit! Som du säger så är vårt samhälle väldigt ytligt och det kan vara jobbigt att leva i för människor med andra värderingar. Man får helt enkelt försöka bygga en styrka genom att umgås med andra som är likasinnade! Det gör inget att du är kristen, jag delar många kristna värderingar och har själv en stark Gudstro, även om den skiljer sig från den traditionella kristna synen. Jag ska absolut titta in och läsa det inlägget du rekommenderade! Stor kram / Therese