Science about science

Är det inte märkligt hur fullständigt universum är? Hur händelser, människor och möjligheter kommer in i ens liv i exakt rätt ögonblick, som till synes av en slump? Jag brukar föra en inre dialog med universum, men ibland glömmer jag bort hur man gör. I dessa perioder har jag känt mig stressad, ensam, tom, rådvill och ledsen, och hur jag än funderat har jag inte hittat några svar. Detta har inträffat när jag fäst för stor vikt vid rädslor, när jag låtit de ta överhanden och styra mina beslut. Vid de tillfällen då jag slappnat av, följt med i livets flöde och kärleksfullt accepterat och tagit emot min intuition som sanning, har det aldrig gått fel.

Med rädslan för ögonen är det svårt att känna efter. Rädslan är en förminskande kraft, som allra oftast inte leder till något gott. Jag försöker jobba på att hänge mig åt kärlekens kraft och ha tillit till den. Det kan vara läskigt ibland, för det kan kännas som att slänga sig utför ett stup utan att veta om någon kommer fånga upp en. Återigen en rädsla, trots att jag vet att kärlekens väg aldrig skulle leda mig vilse. I perioder när jag vandrat på dess stig har mitt liv haft ett magiskt skimmer och jag har haft kontakt med en outsinlig källa till kraft, inspiration och medkänsla för allt annat levande. Kärlek till skapelsen, kärlek till allt som är.

Våra liv och det samhälle vi har skapat kan ibland komma i vägen för vår inneboende visdom. Stor vikt fästs vid logik och förnuft, mindre till vår inre röst. Hur mycket vi än försöker finna svar i den fysiska världen, kommer vi aldrig närma oss sanningen om vi inte lyssnar inåt. För den högre, osynliga delen av oss själva finns alltid där för konsultation och rådgivning, om vi bara är villiga att lyssna. Så tror jag.

Och som av en slump, föll jag över dessa rader i min kursbok idag: ..."Many, if not most, major scientific discoveries are flashes of perceptual insight and are not the result of following some rigorously prescribed procedure."....(1)

Universum svarar alltid.

(1) Foundations of Marketing Theory, Shelby D. Hunt, M.E. Sharpe, 2002, p.27