Det ekar en stor tomhet bakom allt jag gör nu, men jag är inte deprimerad, nej....jag ser. Ibland önskar jag att någon kunde stänga mina ögon, om så för ett tag. Men jag antar att man får göra det bästa utifrån de förutsättningar man har, vilken nivå man än befinner sig på....
Jag är trött på mig själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.jpg)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar